En ung tjej, en medelstor stad, sambo, familj och vänner, en universitetsutbildning inom kultur, samhälle och media, en annorlunda bakgrund, ett liv, a day in a life
Ligger i sängen och har precis sett PS I love you. 115 minuter med tårarna rinnande nedför kinderna. 115 minuter av sorg och saknad, men också av kärlek, vänskap, värme och hopp. Oj oj oj vilken film!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar