... en minut i taget. Det är i alla fall så det känns just nu. Sitter här på jobbet och räknar ner och bara väntar på att få slänga mig på cykeln och åka hem och packa det sista. Sen ska kaniner och packning stuvas in i bilen och så bär det av till landet. Vi har inte varit där på jättelänge och det känns väldigt skönt att vi till slut bestämde oss för att fira midsommar där. Vädergudarna verkar ju dessutom ha hört min bön den här gången, men jag ska inte ropa hej förrän jag är över bäcken.
Glad midsommar på er!
torsdag 24 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar