Funderingar...

Efter en natt av oändligt snurrande och grubblande har jag fortfarande inga svar på vad jag ska göra med mitt liv, men det känns i alla fall lite bättre när solen skiner och det är ljust ute.

Det dagen erbjuder är inte så mycket. För min del blir det jobb från 13 till 21 och sedan ska det förberedas lite hemma inför att vara barnvakt åt Anders underbara lilla brorsdotter. Anders ska dessutom träffa kompisar till oss som vi inte har sett på länge, men då jobbar jag så för min del får det bli en annan gång.

Morgondagen blir däremot något helt annat med dagislämning och hämtning, gungor och mys med Josefine. Det ser jag verkligen fram emot! Vi får "låna" henne ända till fredag eftermiddag när mormor och morfar tar över.

Den första...

Då var det gjort! Jag har skapat en blogg som kommer handla om mig själv, min sambo, mina vänner, ja om min egen vardag helt enkelt. Trodde inte riktigt att det någonsin skulle hända. Har aldrig varit en sån där dagbokstjej. Jag började skriva flera gånger när jag var yngre, men det slutade oftast med en helt tom dagbok förutom de två första sidorna där det stod något om någon kille i klassen som var sååååå snygg... Jaja, det var då det. Det kanske går bättre den här gången.

Är just nu inne i en period i livet där allt går i en rasande fart runt omkring mig, men jag själv känner att jag sitter fast utan att komma en millimeter. Jag jobbar på ett arbete som inte har ett dugg med min utbildning och mina intressen att göra, trots det har jag tackat ja till en fast anställning och dagarna rusar fram utan att jag hinner göra något annat än att jobba. Ska det verkligen vara så? Vakna, gå till jobbet, komma hem, försöka orka göra någonting (vilket jag ofta inte gör) och sen gå och lägga sig igen för att börja om igen nästa dag. Är egentligen inte missnöjd med själva arbetet, utan snarare orolig för att jag ska hamna i ett ekorrhjul som jag inte tar mig ur. Hela jag känner att jag måste vidare, men jag vet inte hur det ska gå till just nu. Jag känner mig som en passiv åskådare som tittar ner på mig själv springande i hjulet så fort det bara går.

Hm... Ingen vidare glad första blogg, men livet är inte alltid glatt. Nu ska jag försöka sova... och sen börjar det om igen, men vem vet det kanske känns bättre imorgon.